De som följt min blogg en längre tid vet att jag med jämna mellanrum tagit upp IPCC och deras rapporter och att jag är skeptisk till deras klimatmodeller. Sverige har dessutom också en mer eller mindre koldioxidfri elproduktion och därför är subventionerna till vindkraften egentligen helt tokiga.

Jag tror att minst 95 procent av Sveriges befolkning inte har en aning om att vår elproduktion är koldioxid fri och att de ekonomiska subventionerna till ett enda vindkraftverk motsvarar kostnaden för t.ex tre poliser eller sjuksköterskor under ett år.

 

Idag hittade jag en podcast i just detta ämne med Ian Wachtmeister och P-O Eriksson. Ian Wachtmeister behöver väl ingen närmare presentation men Per-Olof Eriksson är kanske inte så känd. Läs på Wikipedia.

En minst sagt meriterad person som dessutom vågar gå emot strömmen om han tror på något. Det gör han även när det gäller IPCC och koldioxid och klimatförändringarna.

Lyssna på Ian Wachtmeisters podcast eller på följande länk.

Idag har jag kommit till ett klipp angående fattigpensionärer i Jimmie Åkessons tal från Borgholm.

I valrörelsen 2010 varnade statminister Fredrik Reinfeldt för kaos om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Hur mycket kaos blev det? Den koas som varit har nog statsministern helt och hållet ansvar för genom att göra upp med Miljöpartiet.

Kommer Fredrik Reinfeldt varna på samma sätt för F! i den kommande valrörelsen?

Det skall bli väldigt intressant att se och höra hur 7-klövern kommer bemöta F! under Almedalsveckan. Kommer det bli attacker under Almedalstalen likt det Göran Hägglund ägnade sig åt 2008 då han angrepp SD under ca 8 minuter av sitt tal.

Kaos kommer det definitivt bli om F! kommer in i riksdagen och får majoritet tillsammans med de rödgröna. Då kommer följderna bli  fullständigt katastrofala för vårt land på mer än ett område.Jag tror faktiskt inte Stefan Löfven skulle klara ut den situationen. Fridolin, Romson, Sjöstedt och Schyman! Jag ryser bara jag tänker på det.

Jag tänker inte bara på invandringen utan även på miljö och energifrågor. Hur kommer vår industri kunna överleva med dessa vid makten. Därför är det väldigt förvånande att en tidning som Dagens Industri inte agerar på något annat sätt, annat än försöka förtala Sverigedemokraterna. Inte minst med tanke på vår företagsvänliga politik och vår syn på energipolitiken.

Därmed kommer jag osökt in på en ledarartikel i dagens Barometern. Givetvis är den inte skriven av den politiskt korrekta ledarduon Martin Tunström och Daniel Braw. Nej, Marika Formgren semestervikarierar på ledarredaktionen. Därmed blir det betydligt mer intressant att läsa ledarna, som vågar sticka ut lite från det vanliga och tråkiga pk-mönstret.

Dagens ledare har rubriken ”Åt den som har skall varda givet”. Det handlar om den vansinniga energipolitiken med subventionerad förnybar energi som sprider sig i Europa.

”Energifattiga hushåll är sådana som använder mer än 10 procent av sin inkomst till energi.
I Tyskland, där politikerna genom en Energiewende vill byta kärnkraft och fossila bränslen till förnyelsebar energi, lever sju miljoner hushåll i energifattigdom. Främst beror det på att tyskarna genom tilläggsavgifter på elräkningen tvingas subventionera förnyelsebar energi med över 200 miljarder kronor om året. Politiken leder också till en omvänd Robin Hood-effekt: Fattiga hyresgäster betalar genom sina höjda elräkningar stödet till välbärgade villaägare som monterar solceller på taket. 600 000 tyskar får varje år elen avstängd för att de inte har råd att betala räkningen.”

 

Det är väldigt intressant att Marika Formgren tar upp dessa konsekvenser av en politik som saknar sunt förnuft. Utan den trivs av klimatalarmister som påstår att vi har haft stora klimatförändringar som ännu ingen sett på det lokala planet eller i sin egen verklighet.

”Tobias Persson på Energimyndigheten säger i Ekot, den 27 juni, att de fattigaste hushållen i Sverige lägger allt större andel av sina inkomster på energi. Det Ekot inte påpekar är att situationen snabbt kan förvärras, om Miljöpartiet får inflytande över energipolitiken efter valet.”

 

Det gäller inte bara Miljöpartiet! Vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ och Centerpartiet är minst sagt lika farliga i detta avseende. Frågan är om vi inte även får inkludera även Socialdemokraterna i denna farliga samling då Stefan Löfven tycks ha backat från alla tidigare ståndpunkter som metallordförande när han blev partiledare.

”När MP kritiserar konsumtion och tillväxt påpekar de ofta att de vill göra det lättare att reparera och återanvända gamla grejor. Men gamla fönster, bilar och kylskåp går än så länge inte att billigt uppgradera till klimatsmart.
Energi är inte heller någon lyxprodukt, det är en livsnödvändig basvara precis som mat, bostad och sjukvård. Ändå präglas MP:s energipolitik av ”åt den som har skall varda givet”. Välbeställda personer som har råd att leva klimatsmart gynnas, medan mindre privilegierade hushåll riskerar energifattigdom. Det blir svårt för Socialdemokraterna att försvara den politiken för sina väljare. ”

 

Hur många tror att det kommer finnas ett seminarieum i Almedalen som tar upp dessa frågeställningar? Jag kan redan svara att det kommer inte finnas. Åsiktskorridoren är alldeles för trång i Visby och det märkliga är att jag inte förstår varför.

Är det så att ingen organisation eller företag vågar gå emot de politiskt korrekta och utstakade vägarna? Om du inte håller dig innanför ramarna är du körd ekonomiskt och politiskt!

 

Elproduktion med vindkraftverk är mer eller mindre helt beroende av ett högt elpris och dessutom ett subventioneringssystem med elcertifikat. Utan intäkterna från elcertifikaten är alla investeringar uppenbarligen inte lönsamma om man skall tro aktörerna på marknaden. Eller i varje fall hur de agerar i sin verksamhet.

Inte ens ett vindkraftverk som är installerat och på plats är ekonomiskt försvarbart att reparera om inga elcertifikatsintäkter finns. Elcertifikatsintäkter utgår nämligen endast under de första 15 driftåren för ett vindkraftverk. Därefter är intäkterna endast de som kommer av vilket pris man kan sälja den producerade elenergin för på marknaden.

Nu börjar allt fler vindkraftverk falla för denna 15-års gräns och det får konsekvenser när elcertifikatsintäkterna uteblir. Vi kan se allt fler vindkraftverk som står stilla dag efter dag, månad efter månad. I vissa fall rör det sig om havererade växellådor i dessa vindkraftverk.

Tydligen är kostnaden alldeles för hög för att det skall löna sig att investera i en ny växellåda i dessa äldre vindkraftverk. Utan de får stå i det svenska landskapet med sina rotorblad mekaniskt fastlåsta för att inte förvärra skadorna.

Hur länge skall ett vindkraftverk få stå kvar utan att producera elenergi innan ägarna skall tvingas montera ned vindkraftverket och återställa markområdet?

 

Jag noterade under hösten att ett vindkraftverk i Mellböda på norra Öland stått stilla en tid. När jag kollade upp statistiken kunde jag notera att det inte producerat någon elenergi sedan Sep-okt 2013 och så är fallet fortfarande. Se vindkraftverket Rebecka som passerade sin 15 årsdag den 1 augusti 2013.

 

När det fortfarande stod stilla under vintern kontaktade jag bolaget Slitevind som äger vindkraftverket och frågade om orsakerna till stilleståndet. Jag fick följande svar.

 

Svaret kom den 23 mars men jag tror att man fortfarande försöker hitta en lösning eller så hoppas man på högre elpriser.

Några hundra meter ifrån Rebecka finns detta vindkraftverk som är något av de andra verken i tabellen. För mig är det faktiskt helt sanslöst att Borgholms kommun beviljat ett bygglov för vindkraftverk på denna natursköna plats söder om Böda hamn.

 

Att sedan Borgholms kommun krånglar med fritidshusägare som vill bygga ut sina hus med några kvadratmeter är minst sagt horribelt. För den som inte har koll styrs Borgholms kommun av Centerpartiet som har kommunalrådsposten.

98 procent koldioxidfri elproduktion 2012! Ändå subventionerar vi byggandet av vindkraftverk.

 

Tänk viken samhällsekonomisk vinst Kalmar län hade gjort med 60 poliser extra. Tänk så många brott som förhindrats och hur många brott som skulle kunna klarats upp. Vilket ökat förtroende det hade givit för polismyndigheten. Nu smörjer skattebetalarna och elkonsumenterna istället EON med elcertifikatsintäkter.

Klimatpolitiken när det gäller framtida elproduktion måste utgå från fakta. Det är något som jag anser inte sker idag. Istället är det ett antal klimatalarmister, lobbyorganisationer och inte minst Miljöpartiet som blåser under denna faktaresistens som råder inom etablissemanget och sprids i media. 

Alla politiskt korrekta parter tycks försöka undvika att berätta hur stor del av den svenska elproduktionen som är ”fri” från koldioxidutsläpp. Klimatalarmisterna är inte det minsta intresserade av att berätta om hur verkligheten ser ut. Sanningen är faktiskt inte så intressant för klimatalarmisterna. 

Under 2012 var drygt 98 procent av svensk elproduktion koldioxidfri! 

Under 2012 hade vi i Sverige dessutom ett produktionsöverskott på hela 19 000 GWh!  

 

Dessa två parametrar innebär i praktiken att det är fullständigt meningslöst att subventionera t.ex vindkraft med elcertifikat. Svensk elproduktion är mer än tillräcklig vid dagens nivåer. Det är till och med så att energiförbrukningen förväntas sjunka i framtiden. 

Den som däremot lyssnar på Miljöpartiet och media får dock en helt annan bild än verkligheten. Så här ser energiproduktionen ut för varje energikälla under 2012 enligt Svensk Energi. 

 

Staplarna för olja, gas och kol är nästan svåra att se. 

Summerar man sedan ihop det fossilfria energiproduktionen som är fri från koldioxidutsläpp och jämför det med den fossila energiproduktionen ser det ut enligt nedan.

    

Är det logiskt att subventionera vindkraften med miljardbelopp när verkligheten ser ut så här? 

I samband med Almedalsveckan 2012 genomförde Demoskop en enkät om hur klimatkunniga och hur energikunniga politiker eller personer som sympatiserar med riksdagspartierna är i verkligheten. Ett stort antal klimatrelaterade frågor ställdes. En av frågorna tycker jag var synnerligen intressant när man granskar hur personerna svarat. 

”Hur stor andel av Sveriges elproduktion tror du är fri från koldioxidutsläpp?” 

Hela ca 75 procent svarade att mindre än 50 procent av elproduktionen var koldioxidfri. Endast drygt 3 procent angav svarsalternativet mer än 90 procent av elproduktionen var koldioxidfri. 

Bland folkpartister är kunskapen allra bäst eller hela 7 procent svarade rätt. Vänsterpartister har inte helt förvånande sämst kunskaper i denna fråga. 

Det är en skrämmande okunskap som uppenbarligen även existerar bland samhällsmedvetna människor. 

Tack vare denna okunskap kan Miljöpartiet driva sin politik med hjälp av media. ”Die dummen schweden” köper dessutom denna felaktiga politiska indoktrinering utan att ifrågasätta den det minsta.

 

 

 

Att ifrågasätta klimatalarmisterna och dess övertygade sympatisörer gör man inte ostraffat i Sverige. Särskilt inte om man dessutom är Sverigedemokrat!

Supermiljöbloggen ondgör sig över mitt blogginlägg med rubriken ”97 procent”.

Givetvis finns det ingen kommentarsmöjlighet på Supermiljöbloggen. Men bara namnet säger mig att dessa personer redan är övertygade om "jordens undergång" i en snar framtid och att säga något annat är som att svära i kyrkan för dessa miljöfanatiker.

I mitt blogginlägg skrev jag följande.

”I Sverige spenderas säkert minst 4 miljarder kronor årligen på klimatforskning så dessa forskare vill säkert inte såga av den gren de sitter på och därmed förlora sin inkomst och kanske även sin framtida utveckling på forskarområdet.”

 

Detta har uppenbarligen retat upp Beatrice Rindevall på Supermiljöbloggen rejält. Hon har till och med läst Riksrevisionens rapport om Svensk Klimatforskning och skriver följande raljerande text.

”Igen visar Alfsson prov på ett förbluffande sällsynt sätt att grunda sina åsikter. Det finns riktig fakta att titta på, riksrevisionen har faktiskt gjort en uträkning över hur mycket pengar som läggs på klimatforskning.”

 

Beatrice Rindevall har till och med citerat en del av texten Riksrevisionens rapport.

 

”Undersökningen visar att staten har tilldelat klimatforskning cirka 13 miljarder kronor från 1994 till 2008, i huvudsak till forskning om minskning av växthusgaser. Stödet har ökat betydligt sedan 2008 och uppgick år 2010 till minst 2 miljarder kronor.”

 

Hennes slutsats låter enligt nedan.

 

”Det är väldigt brett vad klimatforskning är, men största delen läggs enligt undersökningen på energiforskning och en del av dessa pengar finns i inbakat anslagen till universiteten och högskolorna. Bland annat därför är det svårt att veta exakt hur mycket som läggs på klimatforskning, men att det är ”säkert minst” skulle vara 4 miljarder kronor per år innebär en oerhörd höjning som det inte finns någon grund för att tro.”

 

Beatrice Rindevall menar alltså att jag har helt fel i mitt påstående att klimatforskning spenderar minst 4 miljarder årligen. Beatrice Rindevall läser Riksrevisionens rapport som faan läser bibeln. Men är man så jäkla förblindad av ”hat” och ”förakt” mot en annan persons åsikter, i synnerhet en sverigedemokrat så blir man just förblindad.

Beatrice Rindevall! Läs hela rapporten! Inte bara det som passar för stunden.  

 

Om du hade fortsatt läsa hade du även kunnat läsa följande i rapporten på sid 81-82.

”Granskningen visar därmed att den statliga finansieringen av klimatforskningen är betydligt mer omfattande än vad Formas och Naturvårdsverket har rapporterat om tidigare. Om även medel från EU, kommuner och landsting samt privata aktörer räknas in uppgick forskningsmedlen till minst 3,6 miljarder kronor år 2010, enligt Riksrevisionens kartläggning.”

 

Sedan skall man även läsa vad Riksrevisionen skriver i bilaga nr 2 i rapporten. Men för att ingen skall behöva leta upp det citerar jag även från denna bilaga.

”Svarsandelen var 83 procent för de offentliga och 63 procent för de privata respondenterna. Totalt var bortfallet 25 procent. Ett vanligt sätt att hantera bortfall är att göra bortfallskompensation med en metod som kallas ”rak uppräkning”. Denna metod bygger på ett antagande om att de som inte har svarat har samma egenskaper som de som har svarat. I denna undersökning har vi inte genomfört någon bortfallskompensation eftersom de som inte har svarat inte kan antas ha samma egenskaper som de som har svarat. Det är troligt att det bland dem som inte har besvarat enkäten finns en överrepresentation av institutioner och företag som faktiskt inte har bedrivit någon klimatrelaterad forskning och utveckling. Om detta är fallet skulle metoden med rak uppräkning innebära en överskattning av medel för klimatrelaterad forskning och utveckling.

Om det å andra sidan är så att de som inte har svarat faktiskt har bedrivit klimatrelaterad forskning och utveckling, innebär den använda metoden att vi har underskattat de totala medel som har gått till klimatforskning.”

 

Så lätt är det att avslöja miljöfanatiker som skribenterna på Supermiljöbloggen, i detta fall Beatrice Rindevall. Kom dessutom ihåg att dessa siffror gäller för 2010, idag är det 2014. Anslagen har sannolikt ökat sedan 2010, något annat vore högst förvånande med tanke på det debattklimat som råder i klimatfrågan och IPCC:s larmrapporter.

Detta visar med all tydlighet att det som skrivs på t.ex Supermiljöbloggen inte förhåller sig till sanningen när man försöker vinna billiga poänger genom en raljerande ton över andras uppfattningar och åsikter.

 

Nu ser jag fram emot att Beatrice Rindevall rättar blogginlägget med de fakta hon undvikit.

UPPDATERING!

Beatrice Rindevall har raderat vissa delar av sin text nu.